I åratal har FeNO-testet (Fractional Exhaled Nitric Oxide) fungerat som en värdefull följeslagare i astmaläkarens verktygslåda, främst för att vägleda beslut om behandling. Uppdateringen av 2025 års riktlinjer från Global Initiative for Asthma (GINA) markerar en betydande utveckling och utökar formellt FeNO:s roll bortom bedömning och behandling för att nu aktivt stödja diagnosen av inflammatorisk astma typ 2 (T2). Denna förfining erkänner fenotypningens centrala roll i modern astmavård och ger en mer exakt, biologiskt grundad metod för initial diagnos.
FeNO: Ett fönster in i luftvägsinflammation
FeNO mäter koncentrationen av kväveoxid i utandningsluften, vilket fungerar som en direkt, icke-invasiv biomarkör för eosinofil, eller T2, luftvägsinflammation. Denna inflammation, driven av cytokiner som interleukin-4, -5 och -13, kännetecknas av förhöjda IgE-nivåer och eosinofiler i blod och sputum, samt respons på kortikosteroider. Traditionellt har FeNO använts för att:
Förutsäga respons på inhalerade kortikosteroider (ICS): Höga FeNO-nivåer indikerar tillförlitligt en större sannolikhet för nytta av ICS-behandling.
Övervaka följsamhet och inflammationskontroll: Seriella mätningar kan objektivt bedöma patientens följsamhet till antiinflammatorisk behandling och hämmandet av underliggande T2-inflammation.
Vägledande behandlingsjustering: FeNO-trender kan ligga till grund för beslut om att öka eller minska ICS-dosen.
Skiftet 2025: FeNO i diagnosvägen
Det viktigaste framsteget i GINA-rapporten från 2025 är det stärkta stödet för FeNO som ett diagnostiskt hjälpmedel för att identifiera T2-hög astma vid presentationstidpunkten. Detta är särskilt viktigt i samband med heterogena astmapresentationer.
Differentiering av astmafenotyper: Inte all väsande andning eller andnöd är klassisk T2-astma. Patienter med icke-T2- eller pauci-granulocytisk inflammation kan uppvisa liknande symtom men ha låga FeNO-nivåer. En konsekvent förhöjd FeNO-nivå (t.ex. >35-40 ppb hos vuxna) hos en patient med suggestiva symtom (hosta, väsande andning, variabel luftflödesbegränsning) ger nu övertygande positiva bevis för en T2-hög endotyp, även före en behandlingsprövning.
Stödjande diagnos i utmanande scenarier: För patienter med atypiska symtom eller där spirometriresultaten är tvetydiga eller normala vid testtillfället kan en förhöjd FeNO vara det avgörande objektiva beviset som pekar mot en underliggande T2-inflammatorisk process. Det hjälper till att flytta diagnosen från en diagnos som enbart baseras på variabel symtomatologi till en som inkluderar en biologisk signatur.
Att informera om initial behandlingsstrategi: Genom att införliva FeNO i diagnosstadiet kan läkare stratifiera behandlingen mer rationellt från början. En hög FeNO-nivå stöder inte bara en astmadiagnos utan förutsäger också starkt ett gynnsamt svar på första linjens ICS-behandling. Detta underlättar en mer personlig, "rätt första gången"-behandlingsmetod, vilket potentiellt förbättrar tidig kontroll och resultat.
Kliniska implikationer och integration
Riktlinjerna från 2025 rekommenderar att FeNO-testning integreras i den initiala diagnostiska utredningen när misstanke om astma föreligger och tillgång till testet finns tillgänglig. Tolkningen följer en stratifierad modell:
Hög FeNO (>50 ppb hos vuxna): Stöder starkt en diagnos av T2-hög astma och förutsäger ICS-respons.
Intermediär FeNO (25–50 ppb hos vuxna): Bör tolkas i kliniskt sammanhang; kan tyda på T2-inflammation men kan påverkas av atopi, nyligen förekommande allergenexponering eller andra faktorer.
Låg FeNO (<25 ppb hos vuxna): Gör T2-hög inflammation mindre sannolik, vilket leder till övervägande av alternativa diagnoser (t.ex. stämbandsdysfunktion, icke-T2-astmafenotyper, KOL) eller icke-inflammatoriska orsaker till symtom.
Denna uppdatering gör inte FeNO till ett fristående diagnostiskt test utan positionerar det som ett kraftfullt komplement till klinisk anamnes, symtommönster och spirometri/reversibilitetstestning. Den tillför ett lager av objektivitet som förfinar diagnostisk säkerhet.
Slutsats
GINA-riktlinjerna från 2025 representerar ett paradigmskifte som befäster FeNO-testningens status från ett behandlingstillskott till ett integrerat diagnostiskt stöd för typ 2-astma. Genom att ge ett omedelbart, objektivt mått på underliggande T2-inflammation ger FeNO kliniker möjlighet att ställa mer exakta fenotypiska diagnoser vid första mötet. Detta leder till mer riktad och effektiv initial behandling, vilket ligger perfekt i linje med den moderna ambitionen om precisionsmedicin inom astmavård. I takt med att tillgången till FeNO-teknik ökar, kommer dess roll i både diagnostisering och behandling av T2-hög astma att bli standardvård, med slutligen målsättningen att förbättra patientresultat genom tidigare och mer exakt intervention.
UBREATH Breath Gas Analysis System (BA200) är en medicinteknisk produkt designad och tillverkad av e-LinkCare Meditech för att samarbeta med både FeNO- och FeCO-tester för att ge snabba, exakta och kvantitativa mätningar som underlättar klinisk diagnos och behandling av astma och andra kroniska luftvägsinflammationer.
Publiceringstid: 23 januari 2026